Se Min hälsa Sömn Stress Klimakteriet Tarmflora Huvudvärk Ergonomi Fråga experterna Om MåBra

Demens, stress, depression – vad beror din glömska på?

06 jul, 2018
Har minnet försämrats? Antagligen är det stress – men kan också vara något annat.
Sviker minnet? Lugn, det beror sannolikt på stress. Men hur vet man vad som är normal eller sjuklig glömska, och går det att vässa hjärnan så att den håller sig yngre längre?
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Vem har inte famlat i blindo efter ett namn man så väl känner till men inte kommer på? Eller drabbats av teflonhjärna där inget viktigt eller nytt fastnar? Demens i ett tidigt skede kan likna vanlig, normal glömska. Men trögtänkt och glömsk kan man bli av för mycket stress också – och det är en mycket vanligare orsak än demens, särskilt om man är under 70 år.

Marie Eckerström är psykolog och arbetar på Sahlgrenska universitetssjukhusets minnesmottagning. Hon berättar att cirka en tredjedel av dem som kommer till mottagningen upplever att de har minnesproblem, svårt att hänga med och att lära sig nytt.

Många är i 50-årsåldern, yrkesverksamma och ofta högutbildade. Efter utredning är det få av dem som får diagnosen demens. I stället är det nästan alltid stress som är boven i dramat.

Läs också: Kvinnors minne störs mer av sömnbrist än mäns

– Demens är ovanligt i 50-årsåldern och i 65-årsåldern är det bara någon enstaka procent som är drabbade. Sannolikheten är större att det handlar om stress, utmattning eller depression i de här åldrarna, säger Marie Eckerström.

Annons

All glömska är alltså inte demens. Och all demens börjar inte med glömska.

– Det finns former av demens som yttrar sig på andra sätt, till exempel frontotemporal demens. Där påverkas språk och omdöme före minnet.

Miljön påverkar minnet

Hur vet man då vad som är normalt eller inte?

– Det finns inget enkelt svar. Ofta får man lägga pussel för att skilja ut det friska från det sjuka. Det handlar också om att titta på hur det dåliga minnet utvecklas över tid. Om glömskan beror på att man till exempel är utmattad och stressad blir den så småningom bättre med tiden, om stressen minskar. Har man demens blir man mer och mer glömsk med tiden.

Glömska påverkas också av vilken miljö man befinner sig i.

– Många som kommer till oss och upplever att de har minnesproblem har i själva verket svårt med koncentrationsförmågan. Har man mycket runtomkring sig påverkas också minnet. I en lugn miljö minns man i regel bättre, säger Marie Eckerström.

Annons

Läs också: Ät dig till bättre minne – med rätt mat

Det gäller till exempel vid ett av de minnestester som görs. Personen får då memorera ord som blir upplästa. I en lugn omgivning minns den stressade orden bättre än förväntat.

– Men vid långt gången demens minns man inte bättre, oavsett miljö. Man kanske inte ens minns själva uppgiften och att man har fått ord upplästa för sig. Man glömmer hela händelser, snarare än detaljer.

När korttidsminnet blir fullt

När det gäller så kallad teflonhjärna då ingen ny information tycks fastna i huvudet, handlar det oftast om att själva arbetsminnet är fullt. Arbetsminnet (eller korttidsminnet, som det också kallas) jobbar med det vi fokuserar på i stunden. Och det minnet är litet och begränsat. Där får bara det som är viktigt just nu plats.

– Arbetsminnet är lite som en hiss, om den är full går det inte att klämma in mer där. Då kommer man inte vidare från den första våningen och minnet tar sig alltså inte upp i hjärnan för att lagras.

Annons

I värsta fall kan man få en blackout, alltså en regelrätt minneslucka.

– Det är väldigt otäckt när det händer och leder ofta till en stark rädsla. Ofta känns det som att minnesluckan varar längre tid än den gör. Men det är bara i få fall minnesluckor beror på demenssjukdom.

Läs också: Bromsa åldrandet: Så räddar du minnet

Hur ska man då skydda hjärnan och hålla den alert långt upp i åren? Marie Eckerström är tveksam till de vanliga peppande råden om att att lösa korsord och sudoku, lära sig spela ett nytt instrument eller börja meditera.

– Man kan göra sådant, om man gillar det. Men det finns en risk att man blir stressad av sådana råd. Man ska inte tvinga sig till att lära sig något nytt som inte passar dig som person. Det är bättre att följa sin lust och vara aktiv med sådant man tycker om att göra.

Det går inte att komma ifrån att mat och motion också är viktigt för hjärnhälsan.

– Allt som är bra för hjärtat är bra för hjärnan. Men man ska komma ihåg att det finns personer som har levt hälsosamt som ändå får demens. Det är många faktorer som spelar en roll för vem som insjuknar.

Foto: IBL/Shutterstock

Annons